Uno vagabondo

En labrador vid namn Uno och hans koppelhållare på äventyr

Runt Mörtsjön, en väl dold pärla

När fantasin eller tiden tryter har vi några väl inbanade promenader att ta till. De här är en av dem. Tidigare var vi grannar med reservatet och bodde bildligt talat i skogens rand. Balingsnässkogen innehåller denna väl dolda pärla. En av de få sjöar i Stockholm du inte kommer till med bil. Man kan välja flera ställen att parkera och starta sin vandring ifrån. Den här dagen ställde vi bilen på en av de små parkeringarna i Balingsta allé och började promenaden därifrån.

Huddinge kommun har verkligen tagit ledandet på allvar och håller på att rusta upp eller är klara med alla leder vi gått hittills. Stort tack till alla inblandade! Ni gör ett fantastiskt jobb och vi som regelbundet använder era kreationer uppskattar det mycket. Promenaden började med en bred stig in i naturreservatet, väl nere vid sjöns ände kan man välja två vägar, medsols eller motsols.

Den här dagen började vi medsols, för att tajma lunchen med klipporna på andra sidan. Vi höll vänster och upp för en liten backe.

Väl uppe bjuds man på en vacker vy av Mörtsjön. Uno spanade in promenadskogen och njöt som vanligt av att vara högt uppe.

När man lämnar utsiktspunkten går man ner i en rätt stökig skog, stigen är dock lättpromenerad. Vi har äventyrat i skogen vid sidan på andra promenader och den är allt annat än lättgången, men rolig och innehåller mycket svamp, när det är säsong.

Vi spanade in badstället på den här sidan av sjön, tyvärr hade någon lämnat resterna av sin lunch/middag där, så vi uppsökte en alternativ igång och Uno gav tassen upp för badmiljön.

Dagen till ära hade jag anktröjan på, vilket visade sig vara lite åt det varmare hållet.

Inte optimalt för en gubbe med ryggsäck. När man når andra ändan av sjön går stigen via ett par spänger genom ett område som förvandlas till ett träsk vår och höst.

Här kan man hitta grodklumpar på våren, det tycker Uno är oerhört spännande. Efter spängerna, är stigen av discovariant upp till hagen vid Charlottendal.

Idag var det öppet och inga kossor i hagen.

Ett försök att äntligen få till en rättvis porträttbild misslyckades återigen. Den här hunden är alldeles för nyfiken för att kunna posera för en bild.

Charlottendal är ett gammalt torp som jag tror att socuterna tar hand om. Man kan på något sätt hyra det. Här finns förutom själva torpet, en brygga att bada ifrån, en grillplats och en bastu.

Precis efter bastun fortsätter stigen in i skogen och upp på klipporna. Det är en rolig men inte tillgänglighetsanpassad del av stigen.

Väl uppe bjuds man en mycket fin vy av sjön från andra hållet.

Här valde vi att käka lunch, något vi så ofta som möjligt försöker väva in i våra promenader. Idag var avslappningen verkligen inte där, så vi fortsatte så snart mixen av morötter och knäckebröd var ett minne blott.

Här går klipporna nedåt igen och ett av kommunens bättre projekt visar sig. En trappa ned för ett parti som vår och höst dubblar som vattenfall och blir galet halt.

Här har jag drattat på rumpan ett antal gånger. Precis vid trappan stötte vi på Elliot, som var ute och träningsgick inför inryck, så vi fick ett roligt sällskap ner mot fälten som öppnar upp sig innan man passerar änden på sjön och spången tillbaka till starten.

Det här är en riktigt härlig promenad som är ca 3 km runt sjön, beroende på vart man väljer att starta blir den någonstans mellan 4-7 km och en alldeles lagom äventyrlig promenad i närområdet (Om det är Huddinge, som är närområdet, vill säga).

Hit kommer vi tillbaka med jämna mellanrum och skogarna runt stigen innehåller både bär och svamp ifall man är lagd åt det hållet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *