Uno vagabondo

En labrador vid namn Uno och hans koppelhållare på äventyr

Uno slickar husse på flinten
Ovilkorlig kärlek
  • Nyckelviken en oanad oas i stadsnära miljö

    Det här är en promenad som kommer att gå till historien som den hittills mest upphausade promenaden vi gjort. Hela historien började med att vi hade valt ut Nyckelviken som dagens resmål. Vi hoppade in i bilen, slog på GPS:en och körde käpprätt åt fanders. Det var inget problem att hitta dit, det var väl…


    Läs fortsättningen här…

  • En liten bit av skärgården

    Björnö naturreservat har länge varit ett ställe familjen tänkt besöka. Den här dagen var det äntligen dags. Vi packade in nästan allihop, fyra av fem möjliga (plus Uno, så klart), i bilen och for iväg mot Värmdö med dagsäcken och en extra proviantväska i bagaget. Efter en lång bilfärd var vi så framme vid parkeringen….


    Läs fortsättningen här…

  • Fornborg med flygfärd i Flempanskogen

    Idag regnade det på morgonen och vi bestämde oss för att ta en promenad i hemmaskogen, men med en sträckning vi inte provat tidigare. Vi skulle kombinera delar av några promenader vi gått tidigare till någonting helt nytt. Med utgångspunkt i Visätra skulle vi ta oss till fornborgen vid Orlången och därefter Stensberg och tillbaka…


    Läs fortsättningen här…

  • En känga till gubben

    Skor har alltid varit en öm tå för mig. Det kan bero på att jag har de minst samarbetsvilliga fötterna som någonsin producerats. De är smala och smäckra, långa som bara den, med högt fotvalv vilket leder till att de pronerar när jag promenerar. Till det kommer beniga tår som har gått av ett antal…


    Läs fortsättningen här…

  • Lång promenad med finbad

    Det var varmt men hunden ville röra på sig och jag är sällan den som säger nej. Eftersom det blev lyckat förra gången tänkte vi ge Ekerö ytterligare ett besök. Den här gången sansade vi oss och åkte inte längre än till brostugan vid Drottningholm och Kärsön. Härifrån kan man gå en alldeles lagom svår,…


    Läs fortsättningen här…

  • Hellas hällar

    Under pandemin instiftade vi i familjen en tradition jag berättat om tidigare. Nämligen skogsmatlistan. En helt inofficiell, men väldigt vägledande rankinglista för vandringsmat. Hellasgården och just den här slingan på 5 km var den första gången jag tog med familjen på ett miniäventyr med test av mat som huvudmål. Det var före Uno. Nu kände…


    Läs fortsättningen här…

Så här började det…

Uno kom till oss för lite drygt ett år sedan. Efter 10 års diskussioner om att skaffa hund var det äntligen dags. Sällan har någonting varit så planerat i den Wirénska familjen. Från första sekunden har det varit gränslös kärlek åt alla håll. Redan från början var det uttalat att han skulle få minst två timmar kvalitetspromenad varje dag oavsett vad. Jag tror att jag kan räkna på ena handen de dagar vi inte levt upp till det. Då har det oftast rört sig om resdagar. Nu har den lilla valpen vuxit till en ståtlig herre som helst spenderar all sin tid i skogen. Många promenader har det blivit. I våras började en viss repetition av promenadvägar göra sig påmind. När vi för tredje gången hamnade på skogsmilen i Flemingsbergsskogens naturreservat för att den var enkel att planera föddes en idé. Vi skulle uppa gejmet lite och göra varje promenad till ett äventyr. Därefter har vi betat av alla namngivna leder i Flempan, Lida/Brantbrink, Paradiset. Vi har gått Huddingeleden från Stuvsta till Trångsund och börjat få brist på fantasi.

Då gick jag helt enkelt ut brett till alla mina vänner och efterfrågade vandringstips, gärna i form av rundslingor, då det underlättar transporten. Även längre turer med övernattning emottogs med glädje. Jag blev helt överväldigad över antal och kvalitet på tipsen jag fick. Där och då föddes det här projektet. Att under resten av 2024 och framåt systematiskt börja beta av de tips jag fått och recensera dessa tillsammans med dråpliga anekdoter om våra tillkortakommanden och lite utrustningsrecensioner för att knyta ihop säcken. Alla med hund vet ju om att det händer konstiga/roliga saker mest hela tiden och nya prylar till bästa kompisen är ett svart hål man kan stoppa hur mycket pengar som helst i. För att toppa det hela har vi även i familjen sedan ett par år en poänglista för frystorkad mat, som jag tänkte dela med mig av, då det är en marknad som innehåller allt från riktigt god och vällagad mat värdig en bättre restaurang, till mat man skäms att dela med hunden. Du får helt enkelt ta det för vad det är. En medelålders hundägares personliga åsikter om stort och smått ämnade att roa och informera den som känner sig manad att läsa. Tveka inte att höra av dig med tips på vandringar vi kan göra eller saker vi bör testa, eller bara glada tillrop för den delen.

Mikael Wirén

Bokskrivare & utbildningsspecialist